söndag 4 mars 2012

Att låna över öronen

När man åker tåg, buss, lyssnar på radio eller tittar på reklam tv så bombarderas man av finansbolagen reklam om erbjudanden hur vi ska låna snabba pengar. 
Det verkar inte som att bolagen tar slut utan att det finns hur många som helst som gärna lånar ut. 
Inte konstigt att fler och fler hamnar hos kronofogden när det är så lätt att låna pengar. 
Att låna pengar går fort, men inte lika snabbt att betala tillbaka dem.
Det är lite segare och inte lika roligt. 
Gamla banker skickar reklam om hur jag ska låna extra pengar. De breven hamnar direkt i återvinnings kassen. Snacka om bortkastade pengar. 


Var det inte så här under 90-talet? Efter en kris så glöms det bort efter några år och sen börjas allt om igen. 
Samma gäller börsen som repar sig efter en kraftig nedgång. 
En gammal börs krasch blir även den bort glömd efter ett tag och aktierna handlas återigen i all time high efter några år. Handlarna säger, "det kommer inte bli som förra gången". Det blir så igen,  även om denna nedgång blir värre än den förra.
Därför är det kul att läsa böcker om tidigare börskrascher som den stora under slutet av 20-talet där alla spekulerade med sitt liv som insats till slut. Alla belånade och satte sig i skuld för att tjäna pengar på den ständiga uppgången som bara skulle fortsätta i oändlighet. Men som alla vet så finns det en gräns och då finns det ingen mer som vill betala ett högre pris på ett värdepapper och marknaden fullkomligt rasar pga att det inte finns några köpare kvar. Ett intressant sätt är att följa teknisk analys och se hur den stora massan reagerar vid en uppgång och slutligen en nedgång. 
Ett varningstecken är när pizzeriorna börjar visa börskurserna via Text-Tv är det dags att dra åt sig öronen. Då har de som vanligtvis inte handlar med aktier börjat och då är nedgången nära.


Vill ni se hur långt människor kan gå för att få mer pengar i rörelse läs gärna Den stora börskraschen av John Kenneth Galbraith.
En intressant bok om hur folk luras med i marknadens krafter och hur förödande det kan vara för många.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar